Menu

Content

Breadcrumb

ARE YOU HER FOR THE GAME?

Peter Johansson gjør sin tredje bok, første var om svensk punk, andre boka om tribunekulturen i Stockholm sammen med en AIK supporter og en Hammarby supporter. Til høsten kommer han ut med en ny bok. Følg med videre og bli litt klokere.

Nytt bokprosjekt, hva handler denne boka om?

- Den korta versionen är att boken handlar om Lower och Non League fotbollen i London. Men jag antar att du vill ha den längre versionen? Den är ungefär så här: det är en väldigt personlig kärleksförklaring till smålagen i London. Till de lag som fortfarande står för något annat än franchisefotbollen i Premier League. Lag som sällan vinner några titlar men där närheten till klubben och spelarna fortfarande är det mest centrala. Men boken kommer också att fungera alldeles utmärkt som en guidebok till de lägre divisionerna i London. Du kan resa till London och låta boken leda vägen till Brisbane Road, Griffin Park eller Champion Hill.

Hva er forskjellen på kamper i lavere divisjoner og Premier League?

- Närheten skulle jag säga. Till klubben, till spelarna, till planen. Det finns också en enkelhet och något väldigt ursprungligt att gå på fotboll i de lägre divisionerna. Att fortfarande bara gå fram till vändkorsen och köpa en biljett och kliva in på arenan är nästan obeskrivbart vackert.

Har du noen tips til de som vill reise over å se fotball?

- Boken kommer innehålla ett stycke i varje kapitel med en reseguide med tips på pubar, caffs och annat som kan vara bra att känna till, så jag kanske inte ska avslöja för mycket! Skämt åsido. Våga prova att gå på Lower och Non League-matcher, det är en upplevelse för livet. Klubbarna är väldigt vänligt inställda till att vi turister kommer över så ta kontakt med dem innan. Skicka ett mejl eller ring. De delar gärna med sig av allt. Och fotbollen är bra, kvalitén har höjts rejält de senaste åren.

Tror du den kjærligheten for engelsk fotball varer evig for nordmenn og svensker? Eller kommer andre til å overta?

- Nej, jag tror den kommer bestå. Även om den yngre generationen har hittat den sydeuropeiska eller tyska fotbollen så finns det en återväxt av anglofiler. Det känns tryggt. Och väldigt roligt. Jag har själv börjat introducera min barn till London-fotbollen, och de gillar det. Och dessutom på i stort sett alla arenor vi besökt under arbetet med boken har det dykt upp norrmän. Ni är överallt. Förstå bara inte varför ni alltid ska ha med er norska flaggor?

Hvor mye ødelegger norske og andre fotbalturister for britiske fans? Er det bare en myte?

- Svårt att säga. Vi har brottats med den frågan under hela arbetet med boken, bidrar vi med att "förstöra" de här klubbarna med vår närvaro. Samtidigt är biljettintäkterna så oerhört betydelsefull för överlevnaden, så vi bidrar väl med något positivt på det sättet.
Samtidigt har en del av klubbarna som till exempel Barnet FC byggt upp en internationell gemenskap runt sina fans utanför England. De har till och med en internationell supporter koordinator i legenden Village. Åk till The Hive och prata med Village, ni kan garanterar inte missa honom.

Boka kommer i september, hva blir prisen og hvor kan man bestille?

- Inget är spikat än men följ oss på Facebook: www.facebook.com/londonfotboll. Där kommer all information att komma upp så småningom. Som det ser ut för tillfället kommer vi att vara med på Bokmässan i Göteborg i september och boken kommer att släppas i samband med den. Vi ska försöka fixa en egen releasefest i Stockholm, vi är ju trots allt därifrån.

Hvorfor skal man akkurat kjøpe den boka?

- Helt enkelt för att det är en väldigt, väldigt bra bok men också för att den visar upp en annan sida av Londonfotbollen som förtjänar större uppmärksamhet.

Favoritt Pie, Pints og fanzine under reasarch arbeidet ble?

- Jag är väldigt svag för Pukka-Pie Chicken Balti. Annars är en Bovril i halvlek inte att leka med. En real ale på Leyton Orient Supporters Club före och efter matchen har blivit en favorit. De betyder fat vartefter de tar slut så utbudet är fantastiskt.

Brentford FC fanzinet Thorne in the Side är bra, LeytonOrientear håller också väldigt hög klass. Köper alltid de fanzine jag kommer över oavsett kvalité på dem.

På tampen er vi så heldig å få med ett utdrag av boka!

Utdrag Brentford FC

– Are you here for the game?

Det är Gwen bakom baren som bryter isen, men att hon heter Gwen vet vi förstås inte ännu. Det är fredag eftermiddag och vi har precis klivit in på The Royal Oak, en av de fyra pubar som omger Brentford FC:s hemmaplan Griffin Park i västra London.

Det är som om vi klivit in obedda i någons vardagsrum. Samtal och rörelser stannar. Alla vänder sig åt vårt håll. Till och med Gwen bakom baren slutar tappa öl och bara stirrar, innan hon finner sig och ställer den förlösande frågan som gör att vi kan nicka, beställa tre pints och försiktigt sjunka ned på varsin barstol medan sorlet långsamt stiger igen runt omkring oss.

Vi är mycket riktigt där för matchen. Om ganska exakt 24 timmar har Brentford chansen att för andra gången på 50 år ta steget upp i den nästa högsta divisionen i det engelska ligasyste- met. Senast det hände var säsongen 1991/1992, med omedelbar nedflyttning som resultat. En seger mot Doncaster imorgon skulle ta Brentford upp över strecket som betyder spel i Npower Championship. Oavgjort eller förlust så går uppflyttningsplat- sen till just Doncaster. Matchen är givetvis sedan länge slutsåld.

– Brentford kommer klanta till det, säger en medelålders man med gråsprängt hår, randig tenniströja och prassliga joggingbyxor. Han tystnar ett tag för att ge extra eftertryck till den kommande slutklämmen. We fucking always do.
Efter den märkliga entrén på Royal Oak har vi frågat närms- te granne i baren, som alltså råkar vara mannen med prassel- byxorna, vad han tror om morgondagens match. Det är som att trycka på en knapp. Han sträcker fram en ölstänkt hand och presenterar sig som Robin. Sedan är det igång.

I princip på en inandning berättar han att han aldrig missar när Brentford spelar, att han minsann själv har spelat i klubbens ungdomslag, att han förresten är uppvuxen i området men bosatt i Milton Keynes, att han var med och startade upp fotbollen i Sydafrika, varit proffs i USA och Hong Kong och att han numera försörjer sig som stå-upp-komiker on the local pub circuit. Fast egentligen har han flera strängar på sin lyra. Som för att bevisa detta står han i nästa sekund vid jukeboxen och sjunger med i Tom Jones "Delilah". Högt och hjärtligt.

– Rätt bra pipa om jag får säga det själv, säger han efteråt och garvar, samtidigt som han vinkar till sig Gwen för att bjuda oss på en ny runda Courage Best Bitter. Att vi knappt hunnit smaka på vår första omgång bekommer honom inte.

Den inledande misstänksamheten mot oss utbölingar har nu bytts mot gästvänlighet och gemenskap, egenskaper som är kännetecknande för Brentford FC. För något år sedan röstades klubben och dess fans fram som Englands minst förargelse- väckande. Kanske just för att alla – oftast även bortafans – hälsas med ett leende och på sin höjd lite munhugg på pubarna runt Griffin Park. Kanske för att klubbens avsaknad av sportsliga framgångar gör att ingen riktigt tar Brentford på allvar.

Frågar du gemene fotbollsanglofil vad han eller hon känner till om Brentford FC är det dock troligtvis inte gästvänlighet som nämns. Istället är det högst troligt att minst en av följande trivia kommer på tal.

Att Griffin Park är den fotbollsstadion som syns vid inflygningen till Heathrow och att taket på arenan därför pryds av flygbolagsreklam i jättebokstäver. Eller ännu mer sannolikt: Att Griffin Park är den enda fotbollsarenan i det engelska ligasystemet som har en pub i varje hörn av arenan.

Kanske kan den riktigt inbitna också räkna upp namnen på de fyra pubarna: The Griffin, Princess Royal, The New Inn – och så The Royal Oak, där vi nu sitter i baren tillsammans med nämnde Robin, en äldre herre med käpp och hörapparat, en gentleman vars hela uppenbarelse andas gangster, en tystlåten man med stora polisonger, samt tre–fyra andra lokala förmågor.

Och så Gwen förstås, en bastant kvinna som med ett glatt och delvis tandlöst leende håller koll så att allt går rätt till i puben. När ett känt ansikte kliver in genom dörren häller hon efter en snabb nick upp dennes favoritdryck. Någon beställning behövs inte."

Alle Foto: Peter Johansson

Sist redigertonsdag, 08 april 2015 23:28